Förkoppring
Förkoppring kan ske i ett flertal processvarianter som ger beläggningar med olika egenskaper avseende glans, spridning, ytutjämning och fysikaliska egenskaper som duktilitet och hårdhet. Detta tillsammans med koppars goda ledningsförmåga för el och värme gör att kopparbeläggning används inom ett stort antal områden.
Det förekommer både sura och alkaliska cyanidbaserade bad. De sistnämnda används nästan uteslutande som basbeläggning för att möjliggöra metallbeläggning av pressgjuten zink och magnesium. Utvecklingsarbete bedrivs även med alkaliskt cyanidfria kopparbad. Inom verkstadsindustrin har förkoppring sin största betydelse som mellanskikt i olika kombinationsbeläggningar för att förbättra vidhäftning eller skiktkombinationens fysikaliska egenskaper.
Tillämpningar
- Bas- eller mellanbeläggning för andra elektrolytiska metallbeläggningar
- För att möjliggöra och/eller få god vidhäftning på gjutgods, zink och magnesium, aluminium och deras legeringar
- Som diffusionsspärr mellan zink och nickelskikt för att för att förhindra avflagning
- Som elektriskt ledande skikt på icke ledande material vid elektrolytisk metallbeläggning på plast och keramiska material.
- Dekorativt
- Armaturer och prydnadsföremål för utomhusbruk, oftast då med efterbehandling för att ges patina med antik bronsfärg eller grönt ärgat utseende
- Smycken, bijouterier, knappar och spännen etc.
- Funktionellt
- Som ledande skikt på mönsterkort
- Som ledande ytskikt på t.ex. chassin av aluminiumgjutgods för elektronik (filter för mobiltelefoninät etc.)
- Som torrsmörjmedel vid tråddragning och kallformning av plåt (djupdragning)
- Som maskering vid sätthärdning eller nitrering av stål.
Tillämpliga normer
SS-EN ISO
Inga specifika normer för enskild kopparbeläggning, se SS-EN ISO 1456 för dekorativt koppar plus nickel plus krom
ASTM B734
Standard Specification for Electrodeposites Copper for Engineering Uses
