Underlag och förfrågningar för köp av ytbehandling
Ritning med en korrekt specificering av ytbehandlingen är det viktigaste underlaget. Men det finns mer information som kan vara viktig att förmedla till en ytbehandlare i samband med en offertförfrågan.
Gardera prissättningen
Ett slarvigt och ofullständigt underlag gör att ytbehandlaren måste gardera sig i prissättningen för till exempel att:
- Godset kräver extra förbehandling.
- Detaljerna inte passar i befintliga hängare.
- Leveranserna inte fungerar som avsett, med tidspress som följd.
- Detaljerna har större godsyta än som framgår av underlaget.
- Paketeringen är besvärlig och tidsödande.
- Tjockare skikt behövs på grund av detaljutformningen.
- Oklart formulerade krav, kan senare tolkas hårdare.
- Mycket tid går åt för att klara ut oklarheter.
Det blir också nödvändigt för ytbehandlaren att skjuta på detaljplanering och operationsberedning tills godset som skall ytbehandlas har levererats. Det kan då vara för sent att ytbehandla på effektivast möjliga sätt, till exempel genom att införskaffa specialhängare eller att modifiera förbehandlingen.
Gods som skall ytbehandlas
Avgörande för möjligheten till ett bra ytbehandlingsresultat är godsets utformning och materialkvalité samt ytbehandlarens möjlighet till anpassning. Får inte ytbehandlaren en ritning kan en provdetalj vara nödvändig. För provserier eller förproduktion där ändringar kommer att göras till serietillverkning är det viktigt att ytbehandlingsleverantören får information om detta vare sig det rör sig om utformning, tillverkningsmetod, materialkvalité eller dylikt.
För att kunna ge kompetenta förslag och bedömningar måste ytbehandlaren förstå hur artikeln skall användas. Om inte detta är självklart bör alltså en sådan beskrivning bifogas, gärna i form av en krav- eller behovsspecifikation. Det senare är aktuellt framför allt i samband med större utvecklingsprojekt.
Materialkvalité
Grundmaterialet och tillståndet i godset måste specificeras noggrant. Även legeringsämnen i mycket små halter kan ha betydelse. Det gäller särskilt ämnen som kan anrikas i godsytan eftersom sammansättningen där påverkar ytbehandlingen. För anodisering kan valet av aluminiumlegering vara avgörande för vilket utseende som erhålls och vilken skikttjocklek som kan uppnås.
Det normala sättet att specificera materialet på är att hänvisa till en materialstandard. Om inte standarden redan finns hos ytbehandlaren bör en kopia bifogas. Uppgifter om vilka tillverkningsmetoder och eventuella härdningsprocesser som använts bör även anges.
Vid utfallsprover eller annan provytbehandling måste naturligtvis grundmaterialet vara identiskt med det som senare kommer att användas i serieproduktion. Aven byte av materialleverantör kan påverka resultatet och bör undvikas eller, om det förekommer, klart deklareras.
Godsets skick
Det är vanligt att en provdetalj är ren och prydlig och mycket noggrant tillverkad. Ytbehandlaren behöver veta i vilket skick godset är vid serieleveranser.
- Används oljor eller fetter i tidigare tillverkningssteg?
- Kommer detaljerna att avfettas före inleveranser?
- Förekommer kraftig oxidbildning genom till exempel värmebehandling, svetsning eller lödning?
- Finns risk för större korrosionsangrepp vid till exempel förvaring eller transporter i tillverkningskedjan?
- Är någon del av godset tidigare ytbehandlad? l så fall, vilken typ av ytbehandling?
- Kan svets- eller andra förband ge upphov till spalter eller andra svåråtkomliga hålrum som är besvärliga att skölja?
Fordringar
På det här stadiet är det i regel specificerat vilken ytbehandling som skall göras. Det normala är hänvisning till någon existerande standard, antingen internationell, nationell eller företagsspecifik.
Det kan finnas skäl att kontrollera att hänvisningen till standard är entydig och förstådd av båda parter. Viktigt är att notera vilka krav i en standard som alltid skall innehållas och vilka som skall specificeras av kund. Det kan vara bra att bifoga en kopia på standarden om det inte är en internationellt erkänd.
Kan ingen standard för kraven tillämpas måste det specificeras i varje enskilt fall. Aven avsteg från en standard måste givetvis klart anges.
Det är viktigt att klarlägga vilka ytor som omfattas av kraven liksom eventuella ytor som inte får beläggas. Att ange alla ytor som kravytor, fördyrar sannolikt ytbehandlingen och är sällan nödvändigt. Vad gäller skikttjocklekskrav vill man helst hänföra dem till en eller ett par punkter. Man väljer då, om det gäller minimumskikttjocklek, den punkt på kravytan där tunnaste skiktet kan förväntas.
Kontroller
En ytbehandlare med bra kvalitetssystem utför processkontroll, tillverkningskontroll och resultatuppföljning i tillräcklig omfattning för att säkerställa att ställda krav innehålls.
Det kan emellertid finnas kontrollbehov därutöver. Det kan till exempel gälla:
- Kontroller av tidigare tillverkningssteg som av någon orsak är mer rationell att utföra hos ytbehandlaren.
- Slutkontroller av exempelvis mått eller finish som kan påverkas i flera olika steg i tillverkningskedjan.
- Kontroller enligt någon specifik metod som föreskrivits av kund eller slutkund.
- Krav på dokumentation, till exempel mätprotokoll utformat enligt speciella önskemål.
Paketering och logistik
Det normala sättet att packa det ytbehandlade godset är placering på europapall med kragar på samma sätt som det levererades, utan krav på att det är exakt samma pall. Avsteg från detta måste klarläggas. Särskilt måste det anges om godset är ömtåligt så att det kan skadas vid normal hantering, om det skall packas i kartonger, i annat emballage eller packas individuellt i särskilt paketeringsmaterial.
Om ytbehandlaren skall ombesörja transporter till eller från sin verkstad måste detta anges, liksom eventuella krav på hur dessa transporter skall gå till. Ofta önskas leveranser till annan adress, t.ex. till slutkund, vilket ytbehandlaren naturligtvis behöver veta.
I allt större utsträckning tar ytbehandlaren ett större ansvar för lagring av gods och leverans till många olika adresser. Detta kan innebära betydande besparingar för kunden, både när det gäller pengar och tid. Det är viktigt att dessa krav gås igenom i samband med offertförfrågan.
Godsvolymer
Det är självklart att priset påverkas av både parti- och seriestorlekar och att detta därför måste anges. Dessa uppgifter behövs också för produktionsplanering och för en riktig avvägning av vilken specialutrustning, t.ex. hängare, som skall anskaffas.
Leveranser
Tidsplaneringen måste klaras ut på ett tidigt stadium. Detta gäller både för tillverkningsstart och senare vid serietillverkning.
De flesta ytbehandlare räknar med en eller två veckors leveranstid, men kan klara betydligt hårdare krav med god planering. Ju hårdare krav på tidshållning, “just-in-time”, som finns, desto viktigare blir denna del av underlaget till ytbehandlaren. Hur kommer planeringsunderlag att se ut och hur kommer det att delges? Kan ytbehandlaren lita på det? Är det känt att planeringen blir ryckig och att expressytbehandling ibland kommer att behövas är det ingen mening med att förtiga det då de i så fall kan resultera i oplanerade kostnader för kunden.
Ytbehandlaren utgår från att gods som levereras till honom är märkt så att det är entydigt identifierat och att det inte råder något tvivel om vilken ytbehandling som skall utföras. Kan sådan märkning av någon orsak inte göras måste även detta anges. Finns speciella krav på märkning av det gods som levereras från ytbehandlingen anges också detta.
