Kategori: Zinklegeringar
Zinkskikt legerade med nickel eller järn ger i kombination med passivering bättre korrosionsskydd och ersätter därför i allt större utsträckning de rena zinkbeläggningarna för att klara högre krav.
Skiktet / Tillämpningsområden
Det förekommer i huvudsak två olika typer av legerade zinkbeläggningar:
- Zink-Järn (Zn/Fe)
- Zink-Nickel (Zn/Ni)
I likhet med rena zinkskikt är de legerade mindre ädelt än stål och ger en s.k. katodiskt skyddande beläggning. Det underliggande stålet skyddas och zinken korroderar. Skikt av Zn/Ni-legering har en lägre korrosionshastighet än skikt av ren zink. Skiktets tjocklek är av stor betydelse för beläggningens livslängd. Normal skikttjocklek är 8 — 15 µm.
För att tillgodogöra sig den bättre korrosionsbeständigheten, eller för att möta dekorativa krav, efterbehandlas beläggningarna genom passivering. Ytterligare förbättring av korrosionsskyddet erhålls om det passiverade zinkskiktet behandlas med sealing eller top coat. Dessa sealers eller top coats kan även innehålla ämnen som sänker / stabiliserar friktion, i första hand för fästelement. På höghållfasta stål har Zn/Ni i ett flertal parallella studier visat sig ge en väsentligt lägre risk för väteförsprödning.
Den stora marknaden för dessa är fordonsindustrin. Vilket av systemen som väljs varierar mellan de olika aktörerna på marknaden. Zi/Ni anses ge bättre korrosionsskydd men är dyrare.
Tillämpningar
- Korrosionsskyddande beläggning vid medelsvåra till svåra påkänningar inom ett brett användningsområde, t.ex. fordonskomponenter och fästelement
- Som underlag för såväl våtlack som pulverlack. Med detta erhålls ett mycket bra korrosionsskydd. Vid skador i lackskiktet skyddar skiktet den underliggande stålytan från att rosta. Även risken för krypkorrosion och lacksläpp kring en lackskadan reduceras, förutsatt att skiktet innan lackering passiverats korrekt.
Metod / Processen
Elförzinkning med legeringsprocesserna kan utföras på alla typer av stål. Små detaljer som skruvar, muttrar, brickor och liknande läggs i trummor och behandlas som massgods. Större detaljer hängs på fixturer.
För ythärdade detaljer rekommenderas att möjligheten till behandling diskuteras med ytbehandlingsleverantören då dessa kan vara utmanande att belägga.
Det förekommer på marknaden i stort sett tre olika typer av processer för elförzinkning med zinklegeringar:
- Alkaliska cyanidfria Zink-Järn-processer (0,8 1,2 % Fe i skiktet)
- Ger blanka zinkskikt med bra metallfördelning, d.v.s. zinkskiktets tjockleksvariation blir relativt liten.
- Används med fördel på detaljer med mer komplex geometrisk form.
- Är mindre lämpligt att använda då gjutjärn, och i vissa fall härdat gods, ska förzinkas.
- Alkaliska cyanidfria Zink-Nickel-processer (12 – 15 % Ni i skiktet)
- Ger blanka skikt med bra metallfördelning, d.v.s. zinkskiktets tjockleksvariation blir relativt liten.
- Används på detaljer med enklare geometrisk form.
- Är mindre lämpligt att använda då gjutjärn – och i vissa fall härdat gods – ska elförzinkas.
- Sura Zink-Nickel-processer (12 – 15 % Ni i skiktet)
- Ger halvblanka skikt med sämre metallfördelning, d.v.s. skiktets variationer i tjocklek kan bli relativt stor, kantytor får tjockare skikt.
- Används på detaljer med enklare geometrisk form.
- Kan användas på gjutjärn och på härdat gods där alkaliska zinkbad inte kan användas.
Tillämpliga normer
SS-EN ISO 19598
Elektrolytiska beläggningar av zink och zinklegeringar på järn och stål med kompletterande behandlingar fria från Cr(VI)
SS 147000
Passiverande beläggningar utan sexvärt krom för elektrolytiska beläggningar av zink och zinklegeringar på järn och stål
SYF std 2000
Elektrolytiska beläggningar med zink och zinklegeringar med tillhörande passiveringar